Verb och brödet
En vacker sommardag hittade Verb ett vetekorn.
”Ett vetekorn!” sa Verb för sig själv. ”Det ska jag plantera.”
Sen frågade Verb sina vänner, fyra grupper av verb:
”Kan ni hjälpa mig att plantera det här vetekornet?”:
”Nej, det kan jag inte ”, svarade grupp 1. ”Jag duschar nu.”
”Nej, det kan jag inte ”, svarade grupp 2. ”Jag leker nu.”
”Nej, det kan jag inte ”, svarade grupp 3. ”Jag syr nu.”
”Nej, det kan jag inte ”, svarade grupp 4. ”Jag äter nu.”
”Då får jag väl plantera det alldeles själv.”, sa Verb. Och så gjorde han det.
Snart hade vetekornet grott och vuxit upp till en stor planta och verb förstod att nu var det dags att skörda.
”Vem vill hjälpa mig att skörda vetet?” frågade Verb.
”Inte jag”, sa grupp 1. ”Jag vilar nu.”
”Inte jag”, sa grupp 2. ”Jag läser nu.”
”Inte jag”, sa grupp 3. ”Jag mår inte bra.”
”Inte jag”, sa grupp 4.” Jag ska sova nu.”
”Då får jag väl skörda alldeles själv”, sa Verb. Och så gjorde han det. Han skördade vetet och så var det färdigt för att malas till mjöl i kvarnen. ”Vem vill hjälpa mig att köra vetet till kvarnen?” frågade han.
”Inte jag”, sa grupp 1.” Jag vilar fortfarande.”
”Inte jag”, sa grupp 2. ”Jag läser fortfarande.”
”Inte jag”, sa grupp 3. ”Jag mår inte bra fortfarande.”
”Inte jag”, sa grupp 4. ”Jag vill sova lite till.”
Då får jag väl köra det alldeles själv ”, sa Verb. Och så gjorde han det.
När han kom hem igen frågade han: ” Vem vill hjälpa mig att blanda en deg av mjölet?”
”Inte jag”, sa grupp 1. ”Jag fiskar nu.”
”Inte jag”, sa grupp 2. ”Jag ringer nu.”
”Inte jag”, sa grupp 3. ”Jag ska klä på mig.”
”Inte jag”, sa grupp 4. ”Jag dricker kaffe nu.”
”Då får jag väl blanda degen alldeles själv”, sa Verb. Snart var degen färdig att gräddas. ”Vem vill hjälpa mig att baka brödet?” frågade Verb.
”Inte jag”, sa grupp 1.” Jag studerar nu.”
”Inte jag”, sa grupp 2. ”Jag röker nu.”
”Inte jag”, sa grupp 3. ”Jag spår nu.”
”Inte jag”, sa grupp 4. ”Jag sitter och skriver nu.”
Då får jag väl baka brödet alldeles själv. Och så gjorde han det. När verb tagit ut limpan ur ungen ställde han ut den på fönsterbrädan så att den skulle svalna.
”Och nu, finns någon som vill hjälpa mig att äta upp brödet?” sa den Verb.
”Det vill jag!” sa grupp 1.
”Det vill jag!” sa grupp 2.
”Det vill jag!” sa grupp 3.
Det vill jag!” sa grupp 4.
”Nej, för det tänker jag äta upp alldelas själv! ” sa Verb. Och så gjorde han det.
